Fokuset på riskhantering har ökat markant sedan mitten av 1990-talet till följd av företagskollapser. Orsakerna bakom användandet av diverse riskhanteringsramverk är dock omtvistat, då vissa anser att riskhanteringsarbetet bygger på andra anledningar än att hantera risk effektivt, såsom legitimitetssökande. Det finns även farhågor att riskhanteringsarbetet riskerar att förlora fokus och leda till en ond cirkel som skapar risker snarare än behandla redan existerande. Uppsatsens syfte är att studera vilka effekter införandet av ISO 31000 får på riskhanteringsprocessen inom energibranschen. Detta gör vi genom att studera energiföretaget E.ON Sverige AB och dess dotterbolag, och hur de använder sig av riskhanteringsramverket ISO 31000.

År 2009 antogs för första gången en ISO-standard om riskhantering, ISO 31000:2009. Den är tänkt att kunna användas inom alla samhällssektorer. Kunskapen om standardens utbredning, såväl inom privat som offentlig sektor är i dagsläget låg. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning standarden används av kommuner och landsting. Den syftar vidare till att undersöka hur dessa aktörers riskhantering i vissa avseenden förhåller sig till råden i standarden.

Bakgrund: I Sverige är det 31000 stycken människor som har palliativ vård. Cancer är oftast den vanligaste orsaken till palliativ vård. Palliativ vård handlar om att vårda hela människan och lindra symptom. Hopp är motiverande impuls som driver människan till att hantera svåra och stressiga situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa upplevelser av hopp i palliativ vård vid cancer ur ett patientperspektiv.